Är den enda vägen till kärlek det eviga spelet?

Under vår barndom spelade vi spel, var de bara förspel till spelen vi spelade som vuxna? Var förhållanden som ett schackspel? Strategi, steg, gensvar, alla designade för att hålla motståndaren ur balans tills man vinner? Fanns det ärliga förhållanden? Eller var det sant? Måste man spela ett spel för att få ett förhållande att funka?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0